Språkvalidering för läkare – 5 skäl till att arbetsgivaren inte ska validera personalens språk

Utländsk vårdpersonal måste klara svenska språket på nivå C1 för att få legitimation och arbeta i Sverige. Det finns tre sätt att validera språket, två bra och ett dåligt. Här kan du läsa om varför arbetsgivaren inte ska validera språket själv.

Det första sättet att bli godkänd i språket är att den utländska läkaren (eller sjuksköterskan, tandläkaren, barnmorskan, etc.) gör en behörighetsgivande prövning i Svenska som andraspråk 3 på Komvux eller Tisus på något universitet. Det sättet är bra, särskilt Tisus där nivån är bättre säkerställd och kontrollerad. Komvux kan variera väldigt i nivåbedömningarna genom landet, kanske främst på grund av att det ofta är obehöriga lärare som gör bedömningarna.

Det andra sättet är att ta ett C1-prov, som PYS medicin C1. Detta prov testar språkkunskaperna på ett medicinskt innehåll och de texter som läses kommer från Socialstyrelsen. Det muntliga momentet är ett patientsamtal med diskussion om medicinska problem och provet bedöms strikt utifrån GERS. Provet tar en hel dag, från morgon till sen eftermiddag, och godtas av Socialstyrelsen vid ansökan om legitimation.

Varning! Det finns oseriösa aktörer som håller C1-prov som endast tar ett par timmar och där det muntliga momentet genomförs på Skype, vilket betyder hög risk för fusk. Vi på PYS validering har nyligen blivit kontaktad av en läkare som klarat ett sådant oseriöst C1-prov och som nu märker att språkkunskaperna inte räcker till på arbetet. Vi är inte överraskade och tror inte att det är den sista läkaren som behöver vår hjälp.

Tips! Titta noga på C1-intyget när du anställer en utländsk läkare. Vem har utfärdat det? Vad innehåll provet? Hur lång tid tog provet och hur gick det till? Om det inte verkar seriöst, ställ kravet att läkaren ska klara PYS medicin C1 eller Tisus för att få fast anställning.

Det tredje sättet att få legitimation är att arbetsgivaren godkänner språkkunskaperna hos den utländska läkaren. Detta är, enligt min mening, ett dåligt sätt att göra en språkvalidering (även om Socialstyrelsen godkänner detta).

Varför är det dåligt? Avdelningschefen, kollegorna eller patienterna märker väl om språket räcker till eller inte? Svaret är nej, de gör inte alltid det.

Här kommer alltså de 5 skälen till att arbetsgivarna inom vården inte ska validera personalens språk på egen hand.

  1. Det blir en lekmannabedömning. Den som inte är utbildad och erfaren inom svenska som andraspråk kan inte göra en säker bedömning av vad som är små eller stora språkfel, om det där uttalsfelet är en charmig detalj eller om det påverkar patientsäkerheten.
  2. Muntligt riskerar att få för stort fokus. När lekmän bedömer någons svenska tänker de oftast på hur det låter när man pratar med personen. Språket är så mycket mer, som till exempel läsförståelse och hur man uttrycker sig i skrift. Visst kan även kollegor titta på något som man skriver, men ens skriftliga kompetens tar sig olika uttryck beroende på vad man skriver. Att komponera en lämplig skrivuppgift är vi lärare experter på.
  3. Det blir inte en likvärdig bedömning. Kunskaper måste mätas i en kontrollerad provsituation. Om du vill testa någons språk är det inte bra att göra det “live” och till exempel stå och lyssna när någon tar ett telefonsamtal eller pratar med en riktig patient. Anledningen är att nästa person du testar får en annan patient som talar på ett annat sätt, och det blir en lättare eller svårare situation för den personen. Detta är orättvist.
  4. Det är inte kul att bli bedömd av sina kollegor. Pressen på den utländska läkaren eller sjuksköterskan blir stor, och det kan bli väldigt fel i relationerna när en chef eller en kollega ska ställa sig till doms över någon.
  5. Det går inte att ge feedback. Den som blir underkänd (och även de godkända för den delen) förtjänar återkoppling på vad som var bra eller mindre bra, och behöver förslag på hur en förbättring av språket ska kunna ske. “Du behöver förbättra ditt uttal” räcker inte. Vad i uttalet behöver förbättras? Det kan en behörig lärare svara på, men inte en avdelningschef.

 

För personalens skull, ta hjälp av ett utbildningsföretag för att validera personalens språkkunskaper! Vi på PYS validering är experter på medicinsk svenska och gör sedan 2016 regelbundet språkvalideringar av läkare, sjuksköterskor och tandläkare på nivå C1. Kontakta oss så berättar vi mer!

top
© PYS validering 2017-2018.